Plommon är ett litet träd eller stor buske som antingen har tornar eller inga tornar. Stammen har slät bark och kvistarna är antingen kala eller håriga. Bladen på körsbärsträdet är långskaftade och håriga med brett elliptisk bladskiva som har grova nerver och som har en vasst sågad bladkant.
- Utmärkt i pajer och i andra bakverk
- Plommon håller skelettet stark
- Innehåller väldigt mycket antioxidanter
Plommonträdet blommar i maj med vita blommor som sitter ensamma eller parvis på en finhåriga blomskaft. Blommorna är ganska stora med vita kronblad och gula ståndare.
Plommon frukten blir antingen gul, grön, rödaktig eller blåviolett till färgen och har en stor plattad sten med ett par vassa lister längs ena kanten och har en saftig och söt smak.
En annan nyttig frukt är Tamarillon, läs mer om denna frukt.
1. Ursprunget
Första fynduppgiften på plommon är från Kinnekulle i Västergötland och publicerades år 1755, men plommon är kända redan sedan medeltiden. Plommon anses ha uppkommit i Kaukasus och då som en korsning mellan slån och körsbärsplommon.
Den har sedan dess odlats och förädlats i mer än 1000 år. Idag finns ett stort antal förädlade namnsorter av plommon, en presentation av de svenska plommonsorterna och deras odlingshistoria finns i Anton Nilssons bok: Våra päron-, plommon- och körsbärssorter.
I Sverige så finns det 2 underarter, vilka ibland betraktas som olika arter. Huvudunderarten av plommon är vanligen trädformad och har kala eller gleshåriga kvistar utan tornar. Plommonen är lite större och har något avlånga frukter som är gula, rödaktiga, gröna eller blåvioletta i färgen, med en sten som lätt släpper från fruktköttet.
Underarten kallas för krikon och har håriga, torniga kvistar och växer ofta som snåriga buskage. Krikon har mindre frukter än plommon och de är ganska runda och vanligen blåaktiga i färgen, med en sten som sitter fast i fruktköttet.
Plommon och krikon kan lätt förväxlas med körsbärsplommon som en art som ofta används som grundstam för ympning. Men den senare skiljs genom kala tunnare blad med trubbigt sågad kant och något glänsande bladöversida, kala blomskaft och klotrund röd eller gul frukt med sur eller smaklös smak.
Utan blommor eller frukter kan plommon och krikon också förväxlas med vildapel som dock skiljs genom de naggade eller trubbigt tandade bladkanter.
Sviskon är även en typ av plommon, sviskon är blå eller blåvioletta i färgen och är små, ovala med en spetsig topp. Kärnan lossar lätt och fruktköttet är fast och har lite högre sockerhalt än vad plommon har.
En väldigt annorlunda frukt är rambutan, läs mer om den.
2. Användningen av plommon
Plommonodling är känd ifrån svenska klosterträdgårdar redan sedan 1400-talet och idag så odlas plommon både kommersiellt och för privat bruk. Plommon frukten äts färsk, eller kokas till kompott, sylt och marmelad, men den kan även torkas.
Den passar även bra att ha i pajer och i andra bakverk. Strö den över dina frukostflingor eller ha dem på eller i gröten.
En annan frukt som lämpar sig bra i pajer och bakverk är passionsfrukt.
3. Kända svenska plommonsorter
- Herman. Som mognar redan i juli, är ett blåviolett plommon med fast fruktkött och lätt syrlig smak.
- Opal. Som har korsats och dragits upp på Alnarp. Det är ett rödviolett, ovalt plommon med gult, saftigt fruktkött. Mognar i början av augusti.
- Viktoria. Som ursprungligen kommer från England. Är ett rödlila plommon med en oval form. Fruktköttet är ljusgult med söt smak. I september mognar denna sort.
En liknande frukt som säljs är dadlar.
4. Försäljningsperiod
Det svenska plommonen finns från augusti till oktober. Men vi i Sverige importerar plommon från såväl Europa, Sydamerika och södra Afrika. Och sviskon importeras främst från Tyskland under augusti och september.
5. Hälsoeffekter av plommon
Plommon håller skelettet stark enligt ny studie vid Florida State University. Plommon innehåller väldigt mycket antioxidanter och mycket K-vitamin och kalium som är mycket bra för kroppens skelett.
){kind=link}