Maskros är en flerårig växt som förökar sig till största del via frön som bildats under könig befruktning. Det är därför som det bildas olika grupper av maskrosor med små genetiska skillnader. Det finns ungefär 1000 olika småarter av maskrosor i Sverige, men där ogräsmaskrosen är den största.
1. Maskrosens ursprung
Om maskrosor hade varit kända under antiken så skulle den sannolikt även ha uppträtt i litteraturen, men före år 1400 så omnämns den emellertid inte av någon botaniker eller läkare. Däremot så uppgav Hieronymus Bock år 1546 att maskrosen är urindrivande.
Och Tabernaemontanus, en tysk apotekare och läkare (under 1500-talet) betraktade maskrosen som ett oöverträffat sårmedel. Maskrosen, såväl roten som bladen, kom tidigt in i farmakopéerna och örten används fortfarande inom folkmedicinen vid olika sjukdomar och besvär. Örten har även tillskrivits magiska krafter för man hängde upp den som skydd mot häxor och troll.
2. Användningsområde
Maskrosor kan användas i sallad, men då är det de späda bladen tidigt under våren som man ska använda, för dessa har en mild och god smak. Även blomkorgarna är ätbara och maskrosroten användes förr som kaffesurrogat efter att man rostat roten.
Maskrosen innehåller en vit mjölksaft som är väldigt närande och många gånger väldigt välsmakande. Man kan även göra ett örtvin på maskrosor, som är rensande för kroppen. Att göra te på maskrosor går alldeles utmärkt, då även detta har en renande och stärkande effekt på kroppen.
3. Hälsoeffekter av maskrosen
Maskrosor är väldigt nyttigt för gallsystemet och för levern. Dock är de inte bra vid gallstensanfall. Maskrosen verkar urindrivande, blodrenande, magstärkande, milt laxerande, antireumatisk effekt och är avgiftande. Man kan även använda den mot eksem. Den färska mjölkvita saften tar bort vårtor om man applicerar tillräckligt ofta.
4. Dess nyttiga innehåll
Maskrosor är väldigt näringsrika och vitaminrika. Bladen innehåller både Vitamin A, B och C. I roten så finns det inulin och i mjölksaften (latex) taraxerol, taraxsterol och harts, dessutom bitterämnen.
5. Förekomst
Allmän på ängar, trädgårdar, vägkanter och avfallsplatser över hela landet.
6. Maskrosors utseende
Maskrosor är en 10-35 cm hög, flerårig ört med en grov pålrot. Bladen sitter i en rosett vid basen, de är avlånga, mer eller mindre djupt parflikade. Blommorna är gula och blommor mellan april-oktober, de är stora, och växer på ihåliga, kala stjälkar.
Några andra nyttiga blomsorter är kamomill, echinacea och humle.
